Effektiva team där alla vågar uttrycka sina idéer

I vilka grupper (som t.ex. jobb, släkt, vänner, skola, hobby) känner du dig trygg i att visa dina brister, säga “Jag förstår inte”, göra misstag och vara dig själv?

Vad som gör ett framgångsrikt team gjorde bl.a. Google en omfattande studie om (projekt Aristoteles). Den viktigaste komponenten var “psykologisk säkerhet” (psychological safety).

I videon får du tre steg för hur du kan skapa det, utifrån Amy Edmondsons forskning. Och skillnaden mellan “säkra” och “osäkra” grupper.

I de trygga grupperna vågar du säga vad du tycker. Du kan blotta dig själv och visa dig sårbar.

Psykologisk säkerhet innebär att det är okej att fråga, komma med nya idéer, göra misstag och uttrycka annorlunda eller motsägande åsikter, utan att oroa sig för att bli bestraffad, kritiserad, dömd eller uppfattas som negativ.

I en "osäker" grupp är man mer kritisk och dömande

I "osäkra" grupper kan man kritisera någon både öppet och bakom ryggen. De grupperna kanske uppfattas som positiva på ytan. Men när någon visar sin okunskap eller gör ett misstag tittar man snett och får det vänt emot sig.

Personer i osäkra grupper kan inte riktigt ta feedback utan skyller ifrån sig. Och de tar nya idéer som kritik mot sina egna gamla idéer.

• Vilka grupper känner du dig inte säker eller trygg i?
• Vilka grupper känner du dig trygg i att uttrycka dig i?
• Hur skulle du kunna skapa psykologisk trygghet i de grupper du befinner dig i?
  
  

Har du någon gång inför en presentation eller ett möte tänkt att “Det här kommer att bli tråkigt” eller “Jag kan redan det här!”? Då är du nog inte ensam. Men problemet är att dina förväntningar påverkar det faktiska resultatet.

I den här videon får du lära dig hur du kan få ut så mycket som möjligt av varje presentation och möte med en annan människa.

Psykologer kallar det för förväntansteori

Känner du till placeboeffekten? Då vet du redan hur effektivt det är.

Det innebär bl.a. att när patienter får sockerpiller och får förklarat för dem att det kommer hjälpa dem att bli av med ett flertal symptom, så gör det oftast det. Ibland mer effektivt än det faktiska läkemedlet.

Det beror på att vår hjärna tenderar att ställa in oss på det vi förväntar oss. Vår hjärna förbereder oss rent fysiskt på det vi förväntar oss ska hända.

• Vad för förväntar du dig idag? Av dig själv? Av människorna i din omgivning?
   

Hur förpackar du det du säger? Har du fått höra att du låter arg även fast du säger att du inte är det? Vad du säger spelar ibland ingen roll. Hur du låter och tonfallet kan ibland ha större inverkan än själva orden.

Tänk dig att du ger en fin present till någon. Det är klart att du slår in den fint. Hur den är inslagen påverkar hur mottagaren uppfattar själva innehållet. Du reagerar mer positivt om den är inslagen på ett trevligt och fint sätt.

På samma sätt är det med dina kunskaper och idéer. Ditt tonfall, känslan i rösten och ditt sätt att förpacka ditt budskap påverkar hur det tas emot.

En studie från Yale School of Management visar hur tonfallet påverkar andra människor. Bara tonfallet kan göra att vi samarbetar bättre, blir positivare, mår bättre och presterar effektivare.

Hör mer om det i videon.

När du förmedlar dina kunskaper med ett tonfall av t.ex. likgiltighet eller arrogans tas det emot på ett annat sätt jämfört med om du förmedlar det med värme och entusiasm. Även fast innehållet är detsamma.

Flera studier visar samma resultat. När vi lägger fram ett förslag på ett positivt sätt har vi lättare att påverka andra.

Vilken av de här tonerna har du använt – och vad har det haft för effekt? Har du märkt någon tydlig skillnad i responsen du får?